När jag väntade A så var graviditeten ganska okomplicerad vill jag minnas. Visst var det tungt och varmt och jag hade ganska mycket vatten i fötter och ben men annars flöt det på. När jag sedan fick första värken var klockan runt 19 på kvällen. Låg i badkaret utan vatten och endast duschen på. Björne fick klocka värkarna och de var direkt mellan en och tre minuters mellanrum.. När jag sedan lyckades komma ur badet ringer jag till mamma som lite halvt hysteriskt tycker att jag ska ringa förlossningen och inte henne. Haha! Lägger mig på sängen och ringer upp förlossningen. Björn passar på att ta en snabbpizza ; ) När jag sedan pratar med barnmorskan på förlossningen tycker hon att jag kan vänta hemma en stund till eftersom jag är förstagångsföderska och att värkarna inte hållt på mer än drygt 30-40 minuter. Trots att jag hade så jäkla ont så stod jag på mig (eller det kanske var just därför jag stod på mig?) och krävde att jag skulle få komma in. Hon kunde inte neka mig sa hon men tillade att vi behövde absolut inte skynda oss.. Björne ringer sin pappa som är på OBS och handlar, han kommer direkt. Jag kan tänka mig att han bara ställde ner det att handlat och sprang ur affären ; ) Jag ber om ursäkt till Björns pappa att jag inte är så social och vill helst inte prata överhuvudtaget ; ) Han förstår!
När vi sedan kommer in till förlossningen är klockan runt 20.00 (Har lite svårt att komma ihåg exakta tider). Får ligga med CTG och inget mer görs.. När det sedan har gått ungefär en timme så ringer jag på klockan för då har jag så ont. Får då lustgas men först vill hon undersöka mig och det visar att jag är fullt öppen. Där fick barnmorskan som tyckte att vi skulle stanna hemma.. I alla fall så är A född 23.11 den kvällen. Så från första värken till att A kom upp på bröstet tog den drygt 5 timmar. Inte illa pinkat ; )

Denna graviditet då började med att lab-personalen upptäckte att jag hade för lågt värde av trombocyter i mitt blod s.k trombocytopeni. Dock var det inte så lågt att det var farligt men jag skulle ändå bli tvungen att kolla detta varje vecka och jag som avskyr att ta blodprov.. Har i alla fall blivit stucken i armen varje vecka sedan mitten av november men jag är glad att det snart är slut på eländet. Har varit mååånga veckor och många stick. Jag tycker lite synd om mig själv ; )
Har haft väldigt ont i ryggen och nu i slutet även i bäcken och blygdben under denna graviditet. Dock har jag inte varit så svullen av vatten och inte heller gått upp så mycket i vikt, vilket är skönt. Men denna graviditet har varit mycket jobbigare och besvärligare enligt mig än första. Är det då så att förlossningen blir detsamma? Alltså mycket jobbigare och besvärligare? Nä får försöka att slå bort de där tankarna. Min barnmorska tror inte att det tar så mycket längre denna gång än vad det gjorde med A, så jag hoppas att hon har rätt : )

11 dagar kvar idag men jag räknar med att jag kommer gå över tiden med några dagar. Men den som lever får se ; )